A-kassan är en trygghet för alla som arbetar. Att vara medlem innebär att du säkerställer att du kommer att få någon form av inkomst även om du skulle bli arbetslös, så kallad arbetslöshetsersättning. Du kan därför i lugn och ro söka nytt arbete utan att riskera att bli av med ditt hem.
A-kassan är dock en djungel. Att fullt ut förstå hur ersättningen från A-kassan beräknas och om du är kvalificerad eller inte kan vara svårt att begripa. Den här guiden är till för dig som vill veta vad du har rätt till om du skulle bli arbetslös.
När du jämför A-kassor är det viktigt att komma ihåg att ersättningen är lagreglerad. Du kan därför inte få mer eller mindre pengar om du blir arbetslös genom att välja en viss A-kassa. Fackförbunden som tillhandahåller A-kassorna kan dock ha inkomstförsäkringar som du kan teckna separat för att på så sätt få en högre ersättning vid arbetslöshet.
Huruvida du har rätt till ersättning från A-kassan eller inte beror på ett flertal faktorer. Bland annat tas hänsyn till hur länge du har arbetat, om du har möjlighet att ta dig an nya arbeten och hur länge du har varit med i A-kassan.
För att få ersättning utöver grundersättningen (365 kr per arbetsdag sedan 2015) måste du vara medlem i en A-kassa. Du måste dessutom ha varit medlem i minst tolv månader före din arbetslöshet. Har du bytt A-kassa under denna period får du dock tillgodoräkna dig den tid du var medlem i den tidigare A-kassan.
Du måste under de senaste tolv månaderna (den s.k. ramtiden) ha arbetat minst 80 timmar per månad under minst sex av dessa månader, alternativt ha arbetat totalt 480 timmar under en sammanhängande sexmånadersperiod. Har du t.ex. varit föräldraledig eller sjukskriven får du dock hoppa över denna månad när ramtiden ska bestämmas.
När du får ersättning från A-kassan måste du stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta gör du genom att anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Om Arbetsförmedlingen hittar ett lämpligt arbete till dig är du skyldig att söka jobbet, annars riskerar du att bli avstängd från rätten till ersättning.
Ersättningen som du har rätt till från A-kassan består dels av grundersättning, dels av inkomstrelaterad ersättning. Grundersättningen har alla som uppfyller arbetsvillkoret (se ovan) rätt till medan den inkomstrelaterade ersättningen förutsätter att du är med i en A-kassa.
Den inkomstrelaterade ersättningen är som mest 80 % av din genomsnittliga lön under de senaste tolv månaderna. Det finns dessutom ett tak som sedan 2015 är högst 910 kr per arbetsdag. Beloppet som betalas ut är inte skattefritt. Dessutom får du inte tillgodoräkna dig jobbskatteavdraget eftersom ersättningen inte kommer från förvärvsinkomst.
De första sex arbetsdagarna är karensdagar. Under denna tid får du ingen ersättning från A-kassan. När dessa sex arbetsdagar har löpt ut börjar dina ersättningsdagar att räknas.
Före den 2 juli 2018 var de första sju dagarna karensdagar.
Ersättningen från A-kassan betalas ut i högst 300 ersättningsdagar, dvs. ungefär 60 veckor. Om du är förälder till ett barn under 18 år kan du dock få ytterligare 150 ersättningsdagar. Är du deltidsarbetslös och tar ut exempelvis 2 ersättningsdagar per vecka kan du dock högst ta ut arbetslöshetsersättning i 60 veckor, trots att detta inte motsvarar 300 ersättningsdagar.
När du har tagit ut samtliga ersättningsdagar behöver du kvalificera dig för nya ersättningsdagar genom att åter igen uppfylla de grundläggande kraven (se ovan).
Om du tjänar mer än c:a 25 000 kr per månad (så att 80 % av din inkomst blir 910 kr per arbetsdag) bör du komplettera A-kassan med en inkomstförsäkring. Många fackförbund erbjuder sina medlemmar någon form av inkomstförsäkring. Kontakta därför ditt fackförbund för att höra vad de kan erbjuda dig som medlem.
Du bör vara med i A-kassan även om du inte riskerar att bli arbetslös. Om du skulle bli sjuk och inte kan återgå till ditt ordinarie arbete, men tillräckligt frisk för att delta i ett så kallat arbetsmarknadspolitiskt program får du nämligen ersättning som baseras på den ersättning du skulle ha fått från A-kassan. Det betyder att du endast har rätt till högst 365 kr per arbetsdag före skatt. Så även om du har rätt till sjukpenning kan man säga att du endast är halvförsäkrad om du inte är med i A-kassan!
A-kassan är som sagt en djungel. Det finns många detaljerade regler i lagen om arbetslöshetsförsäkring som kan vara svåra att förstå, till och med för en jurist som ska försöka tolka lagens regler. Här följer en redogörelse för de områden som många har funderingar kring.
Som nämnt tidigare är viss tid överhoppningsbar när ramtiden ska bestämmas. Ramtiden är som utgångspunkt de tolv månader som närmast föregick arbetslösheten. Men när överhoppningsbar tid finns hoppar man vid bestämmande av ramtiden över vissa månader. Det är alltså för det första hela månader som hoppas över.
Månader som den arbetslöse exempelvis har varit sjukskriven eller föräldraledig ska man helt bortse från när ramtiden beräknas.
Det finns ett antal situationer som kan göra att du som arbetslös blir varnad eller avstängd från rätten till ersättning, t.ex. om du tackar nej till ett arbete som Arbetsförmedlingen erbjuder dig.
Om du gör något som kan leda till att du blir varnad mer än en gång kan du bli avstängd från ersättning i 1 ersättningsdag vid andra tillfället, 5 ersättningsdagar vid tredje tillfället och 10 ersättningsdagar vid fjärde tillfället. Vid det femte tillfället förlorar du helt din rätt till ersättning och måste på nytt uppfylla arbetsvillkoret, dvs. kvalificera dig för 300 nya ersättningsdagar.
En tidsbestämd avstängning, t.ex. i fem ersättningsdagar, innebär i praktiken att du får en förlängd karenstid. Dina ersättningsdagar "flyttas fram". Du blir alltså inte av med fem ersättningsdagar.
Även företagare har rätt till ersättning från A-kassan, men förutsättningarna ser lite annorlunda ut jämfört med arbetstagare. För att en företagare ska ha rätt till ersättning krävs att det inte längre vidtas några åtgärder i företaget. Med detta menas att företaget t.ex. har gått i konkurs eller blivit nedlagt.
Företagares ersättning ska baseras på den senast deklarerade inkomsten. Detta är vanligtvis mer förmånligt för företagare än att räkna tolv månader tillbaka, eftersom de sista månaderna i ett litet konkursdrabbat företag brukar innebära att grundarna inte kan ta ut någon lön. Skulle det vara mer förmånligt för företagaren ska ersättningen istället baseras på de senaste två årens deklarerade inkomster. Företagarens förlorade dagsinkomst ska räknas ut och liksom för arbetstagare får företagare 80 % av denna inkomst i arbetslöshetsersättning, upp till taket på 910 kr per arbetsdag.
Artikeln granskades senast 2018-11-02.
Viktor SvenssonViktor Svensson studerar juridik vid Lunds universitet och har bl.a. arbetat som juridisk rådgivare. Han är delägare på Veloxia där han ansvarar för utveckling av privatekonomiska tjänster.