Olika räntor och hur de påverkar dig

ränta

Ränta är i grunden en avgift som betalas ut av någon som lånar pengar och tas emot av den som lånar ut pengarna. Det är ett brett begrepp med så många olika varianter att det kan kännas som en djungel. Här kommer en guide så du ska slippa gå vilse i räntedjungeln.   

Effektiv ränta

Effektiv ränta är de sammanlagda kostnaderna för ett lån, både lånets årliga ränta och fasta avgifter bundna till lånet. Det är smidigt att jämföra effektiv ränta när man ska välja mellan olika lån för att kunna avgöra vilket alternativ som är mest fördelaktigt.

Långivaren har en skyldighet att ange den effektiva räntan för sina lånalternativ på din förfrågan. Det innebär att du kan begära ut en offert som anger effektiv ränta från de aktörer du överväger att låna från och sedan utifrån det välja vilken av dem du vill låna av. Den effektiva räntan måste också anges i samband med marknasföring av lån. Många långivare anger utöver effektiv ränta också lånets totala kostnad i kronor vilket kan kännas tryggt att veta innan man lånar pengar. 

Avkastningsränta

Avkastningsränta är främst aktuellt om du har köpt en vara det är fel på och får återbetalning. Då har du rätt att kräva ränta från tillfället du betalade till dagen du får pengarna tillbaka.

Nominell ränta

Nominell ränta är den avtalade räntan på ett lån eller sparande. Räntan banken anger på till exempel ditt bostadslån eller sparkonto.

Realränta

Realränta tar till skillnad från nominell ränta hänsyn till köpkraft, det vill säga hur mycket varor och tjänster man kan köpa för en viss mängd pengar. På grund av inflationen brukar den sjunka med tiden. Om du räknar bort förlusten i värde kan du ta reda på realräntan för ditt lån eller sparande. 

Rörlig ränta

Att ett lån har rörlig ränta innebär att marknadsräntan eller ett index styr räntesatsen. Det gör att räntesatsen förändras över tid. Rörlig ränta kan ofta vara fördelaktigt och ge lägre räntekostnader, men det innebär också en risk.

Fast ränta

I motsats till rörlig ränta innebär fast ränta att lånets räntesats är konstant under en förbestämd tidsperiod. Den här tidsperioden, till exempel 5 år, fastställs när lånet tecknas. När den tiden har gått får man förhandla om en ny räntesats.

Sparränta

Sparränta är räntesatsen en bank betalar ut när du säga när du sparar pengar hos dem. Om du sätter in dina pengar på ett sparkonto istället för ett transaktionskonto kan mängden pengar på kontot påverkas av bankens sparränta. Sparräntan varierar beroende på riksbankens inlåningsränta men också mellan olika banker. Om sparräntan är låg eller obefintlig på din nuvarande bank kan det vara av intresse att öppna ett sparkonto i en bank med högre sparränta. För att du ska känna dig trygg med den banken du väljer kan du kontrollera så den är godkänd av Riksgälden och omfattas av insättningsgarantin (vilket innebär att du får tillbaka dina pengar även om banken går i konkurs).

Referensränta

Referensränta fastställs av riksbanken en gång i halvåret, 1 januari och 1 juli. Den används som en grund för många andra sorters räntor, till exempel bestäms dröjsmålsränta utifrån referensräntan.

Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är ränta som tillkommer om en skuld inte betalats efter förfallodag. Om förfallodag sammanfaller med en lördag, söndag, allmän helgdag, julafton, midsommarafton eller nyårsafton ska den skjutas fram till nästa bankdag.

Dröjsmålsränta bestäms utifrån räntelagen, som säger att dröjsmålsräntan ska ligga åtta procentenheter högre än referensränta om inte annat avtalats. Räntelagen är dock en dispositiv lag, vilket innebär att utifall något annat avtalas så gäller det som står i avtalet istället. Därför är det rekommenderat att kolla upp villkor angående dröjsmålsränta innan du ingår ett avtal eftersom det kan avvika från räntelagens vanliga villkor. 

Reporänta

Reporäntan är riksbankens verktyg för att styra ekonomisk tillväxt och inflation. Den påverkar vad banker har för räntevillkor när de ska placera alternativt låna pengar från riksbanken. Reporäntan är i Sverige knuten till riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta. Det påverkar i längden hur fördelaktig ränta din bank har råd att sätta när du ska låna pengar eller placera pengar i ett sparkonto. Även om reporäntan påverkar bankerna på samma sätt så väljer bankerna individuellt vilken exakt ränta de sätter. Det kan därför vara intressant att jämföra olika banker när man ska till exempel öppna ett nytt sparkonto.

Negativ ränta

Om Riksbankens inlåningsränta blir negativ kommer bankerna behöva betala för att placera sina pengar där. Många sparare oroar sig för att det skulle kunna leda fram till att du som sparar pengar får betala banken där du har dina pengar. Det är dock ett ganska osannolikt scenario då banker försöker undvika negativ inlåningsränta men det kan resultera i att banker höjer andra avgifter. Därför kan det vara bra att vara uppmärksam. Om din bank skulle välja att införa negativ inlåningsränta måste de först informera dig som kund. 

 


Senast granskad 2018-02-22