Vad händer om butiken visar fel pris på en vara?

Det är en vanlig missuppfattning att man har rätt att köpa en vara till det pris som butiken felaktigt har märkt varan med. I verkligheten gäller det motsatta; butiken har rätt att neka dig att köpa varan. Låt mig förklara varför.

Hur ingår man avtal?

Till att börja med kan det vara lämpligt att gå igenom hur ett avtal uppkommer. Det krävs inte att ett avtal är ett skriftligt kontrakt som båda parterna skriver under. Det krävs inte heller att den ena parten uttryckligen säger “jag vill ingå ett avtal med dig” varpå den andra parten svarar “det går jag med på”. Avtal kan ingås genom så kallat konkludent handlande, dvs. ett uppträdande som typiskt sett uppfattas som en vilja att ingå avtal. Ett exempel är att du anses acceptera SJ:s resevillkor när du kliver på tåget.

Hur ingår man avtal i en butik?

I en butik uppstår avtalet vanligtvis när du lägger fram varan i kassan, varpå kassamedarbetaren berättar vad varan kostar. Avtalet ingås när du (genom konkludent handlande) betalar för varan. Avtalet kan inte uppstå endast genom att en vara har fått en prislapp. Som huvudregel gäller nämligen avtalsfrihet, vilket innebär att man får ingå avtal med vem som helst om vad som helst. Det innebär också att man får välja att inte ingå avtal med vem som helst. Butiken har alltså rätt att tacka nej till ditt erbjudande att köpa varan. Ett bra exempel är om du har glömt att ta med din legitimation till Systembolaget och inte får handla (om du nu ser så ung ut).

Är inte ett anbud bindande?

Ett anbud (ett erbjudande att ingå avtal) är bindande (1 § avtalslagen). Ett anbud måste dock vara riktat till en bestämd mottagare för att vara bindande för avsändaren. Om erbjudandet är riktat till ett obestämt antal mottagare är det inte längre ett anbud utan ett s.k. utbud. Utbud anses inte bindande för avsändaren (9 § avtalslagen). Ett typiskt exempel på ett utbud, förutom en prissatt vara i en butik, är en annons på Blocket. Säljaren är inte tvingad att ingå avtal med första bästa köpare, utan har möjlighet att ta emot hur många erbjudanden som helst innan hen bestämmer sig för vem som ska få köpa varan.

Man har dock rätt att få korrekt information om priset!

Med det ovan sagda behöver dock tilläggas att butikerna givetvis inte får visa ett felaktigt pris för att vilseleda sina kunder (även om priset i sig inte blir bindande för butikerna). Enligt prisinformationslagen ska du som konsument få tillgång till både pris och jämförspris när du handlar. Prisinformationen ska vara korrekt och tydlig (10 § prisinformationslagen).

Artikeln granskades senast 2018-11-02.

Viktor Svensson Viktor Svensson
Jur. stud. vid Lunds universitet

Viktor Svensson studerar juridik vid Lunds universitet och har bl.a. arbetat som juridisk rådgivare. Han är delägare på Veloxia där han ansvarar för utveckling av privatekonomiska tjänster.